Tabloider måste inte ha sexspalt

När dagspressen går över till tabloid betyder det inte bara att artiklarna blir kortare, utan ofta också att spalterna blir smalare. Det är inte så lyckat, anser Pelle Anderson.

Metro skulle vara tabloid. Det var aldrig tal om annat när jag designade den för dryga tio år sedan. Och det var underhållande att läsa DN:s år efter år alltmer krystade argument för att behålla broadsheet, även efter det att Svenska Dagbladet visat att man kan göra tabloid utan att riskera att förväxlas med vare sig Metro eller Expressen.
Att Metro skulle ha femspalt var det 1994 ingen stor diskussion om. Och om diskussion uppstått hade det funnits övertygande argument för femspalt: god läsbarhet förutsätter en brödtext som i lämplig grad och tillriktning ger ett för läsningen optimalt antal tecken per rad. Här erbjuder sex spalter på en tabloidsida ett alltför snålt mått.
Tyvärr gick Metro sedermera i bräschen för detta allt populärare men ack så läsarfientliga oskick. Min duktige danske kollega Ole Munk fick den otacksamma uppgiften att sätta form på ett beslut som Metro-direktörerna tog efter några års självvald exil i London, där tabloiderna verkligen är tabloider i ordets värsta bemärkelse. Ingen skugga över Ole, alltså.
Metro blev sexspaltig förra sommaren, vad jag begriper eftersom annonsavdelningen ville kunna sälja kvartssidor. Av en rad annars väl motiverade formförändringar kändes denna svårast att acceptera. Det blev sämre för läsarna.
Nuvarande trend mot tabloid i svensk morgonpress har skildrats utförligt, inte minst i Pressens Tidning. Och tyvärr har sexspalten brett ut sig i en omfattning som inte är önskvärd.
Så här ser spalterna ut i några av morgontabloiderna: tabellen visar hur många tecken som går in i snitt per rad (mellanslagen oräknade). Sex spalter sätts oftast på 38 mm bredd, fem spalter på 47 mm.

Tidning Antal tecken 6-spalt Antal tecken 5-spalt
DN Undviker 29
GP 22 34 (4-spalt)
Metro 23 26
SvD Undviker 27
Sydsvenskan 22 27
VLT 21 27
ÖP 22 Undviker

Av Stockholms morgontidningar väljer både DN och SvD att helt strunta i sexspalten. Extremen åt andra hållet finns i Östersund, där ÖP sätter alla artiklar på sex spalter, vare sig de måste eller inte. Alla andra blandar och ger. Trenden verkar vara att sex spalter används för att man måste, inte för att man vill. GP använder föredömlig fyrspalt, och uppnår därmed optimalt antal tecken per rad.
Hur stor betydelse har då de där fem bokstävernas skillnad? Det låter inte som någon katastrof, men i själva verket försämras läsbarheten kraftigt i smalspalten. Antal tecken är ett mått, men bäst är att själv studera vad som händer: det blir gluggig sättning, för många avstavningar, floder av luft inne i spalterna. Detta är huvudproblemet.
Självklart är spaltbredd bara en ingrediens i tidningsmakandet, men den som införde sexspalten i TU:s modulkartor för annonser i tabloidformat borde ges chans att förklara sig. Att det inte var läsarnas intressen som fick råda är uppenbart. Kanske är det dags att rätta till det misstaget innan det cementeras?
I väntan på det försöker vi göra bästa möjliga av situationen. Här följer några saker att tänka på för landets tabloidmakare:

1. Undvik sexspalt när du inte är tvingad av annonserna. Annonsavdelningen kan med en aktiv prispolitik förhindra att vissa format förekommer annat än som undantag. Liggande annonsformat är enklare att hantera än stående.

2. Det är OK att blanda spaltbredder, även på samma sida. Men tänk på att du ska ha en mening med det: spaltbredden är en kraftfull grafisk signal. Halvspalter kan användas till porträttbilder, faktatexter etc. Svenska Dagbladet har visat vägen.

3. Det går faktiskt att sätta femspaltig text på en sida med sexspaltig annonsgrid. Extra luft mot annonserna är OK. Eller gör som GP och sätt artiklar i fyrspalt (58 mm bred). Två bredspalter matchar tre smala annonsspalter.

4. Förbjud (eller prisa ut) stående halvsidor på sexspaltig grid.

5. Sätt smala spalter med ojämn högerkant, annars blir gluggigheten ett problem. Tänk på att smala spalter, särskilt de med ojämn höger, kan ha mycket mindre spaltmellanrum. Var noga med inställningar för avstavning och utskjutning. Och tveka inte att använda spaltstickor om du vill ha det.

6. Var inte så rädd att krympa graden på texten – storleken är bara en parameter i läsbarhetsekvationen. Tryck, papper och läsförhållanden blir ständigt bättre, men graden på bokstäverna bara ökar. Varför? Med rejäl kägel får ögat också lättare att följa raden, men ta inte i så spalterna trillar isär. Smalspalten är känslig.

7. Sexspaltig utgörning förstör den inbyggda 3–2-hierarkien i en vanlig 5-spaltig mall. Möjligheterna till dynamik på sidorna minskar. Alltför ofta blir det lika brett i topp på sidan, tre spalt artikel och tre spalt annons.

8. Det är inget principiellt fel med smalspalt, men det ger en annan och hetsigare läsrytm, om allt sätts i smalspalt så flåsar man sig igenom tidningen.

9. Tabloidformatet påverkar typografin och bör föranleda att man ser över alla typsnitt. Ett brödtextsnitt som fungerar bra på 47 mm bredd kanske inte är lik
a bra på 38 mm bredd. Det finns utrymmessnåla snitt att ta till.
10. Sexspalten sätter gränser för brödtexten, som spiller över på andra, bredare spalter. Det är för opraktiskt att ha flera brödtextgrader. Sättningen för sexspalt blir minsta gemensamma nämnare. Femspalt och bredare får anpassa sig, och hålla till godo med den brödtext som krävs för att fungera på sex spalter. Kompromiss är ordet för dagen.

Det finns de som tror att tabloidformat leder till längre läsavstånd, inte kortare. Skälen är två: eftersom läsarna inte upplever samma behov av att vika ihop tidningen läses den på armlängds avstånd. Dessutom är det inte så enkelt att vika tjocka tabloider; med en slank broadsheet i stället kommer vikläsaren snabbt ner i snusnäsduksstorlek.
För det andra uppmuntrar tabloidformatet läsarna att ta med tidningen, och då hamnar de ofta i mindre upplysta och kanske röriga/rörliga miljöer (exempelvis kollektivtrafiken). Bägge skälen, om man tror på dem, talar för rejäl storlek på texten. Och då blir sexspalten ännu svårare att hantera.

Relaterat: ,

Vad tycker du?