A4 – ingen tonåring längre

År 2009 fyller A4 20 år. Det som började som en hobbyverksamhet hemma på övervåningen i Pelle Andersons lägenhet på Götgatan 75 på Söder, är i dag Sveriges (och kanske Europas) största och äldsta designbyrå specialiserad på tidningsdesign. Hur gick det till? Vi frågade styrelseordförande Pelle Anderson.

– Det är väl så att många sätter likhetstecken mellan mig och A4, men det är faktiskt inte sant, säger Pelle. Historien om A4 är historien om dess medarbetare och kunder. Det är många som i dag är kolleger på andra företag som bidragit till A4:s framgångar.

Från hobbyverksamheten i bostaden, ensamjobbet i den 37 kvadratmeter lilla lokalen på Kocksgatan och kontoret i bottenvåningen på Magnus Ladulåsgatan till den idylliska tillvaron på dagens A4 med adress Bondegatan 21, har företaget växt från noll till tretton anställda, där det är betydligt vanligare att vara mammaledig än att göra repmånad.

1982 deltog Pelle som ung DN-redigerare i Society of Newspaper Designs kongress i New York. Redan innan var Pelle intresserad av tidningsdesign, men här fick intresset nya proportioner. Resten av tiden på DN blev splittrad, och 1989 sade Pelle upp sig för att starta eget. Pelles bakgrund med ena benet i typografin, det andra i journalistiken, är kännetecknande för det som gjort A4 till en uppskattad resurs för många tidningsredaktörer. Medarbetarna på A4 kan både design och journalistik, och vet hur dessa kan understödja varandra.

Vad jobbade A4 med för kunder de här första åren?
– En viktig kund var Sida som vi jobbade med under 10 år, säger Pelle. Bland annat gjorde vi deras första årsredovisning. Vi designade om TCO-tidningen, gjorde broschyrer åt Folkhälsoinstitutet, designade tidskriften Socialpolitik, designade och producerade Noaks Arks tidning. Vi designade Hästjournalen åt LRF Media och gjorde Tidningsutgivarnas årsredovisning.

Förutom Pelle tänker nog de flesta på Metro, när A4 kommer på tal. Kan du berätta lite om det sambandet?
– Jag jobbade med tidningen Personal för Bonnierägda Fackpressförlaget, där Monica Lindstedt var VD. Jag bjöd in Monica och min gamle kompis Robban Braunerhielm, på DN vid den tiden, till A4 på Kocksgatan. De hade inga svårigheter att förstå min idé, och utveckla den. Monica kunde ekonomi, Robban annons och tryck. Jag stod för design och redaktionell dummy. Det var i november 1992. Det tog över två år, sedan blev Metro verklighet. Sören Larsson har skrivit den enda riktigt heltäckande artikeln om Metros tillkomst, som också finns publicerad här.

Men Metro var inte den enda idé som föddes i A4:s lokaler 1992, eller hur?
– Nej, det är riktigt, säger Pelle, men kanske den enda som blev riktigt, riktigt bra. Jag startade också nyhetsbrevet DtP. Den kom till som en reaktion mot den dåvarande CAP&Design, som mest handlade om processorhastigheter och teknik, inte om hur man bäst kunde använda tekniken för att skapa god typografi och läsbar form. DtP fick snabbt en liten men entusiastisk läsarskara.
En annan idé från det kreativa året 1992 var World Report, en elektronisk marknadsplats som helt klart var före sin tid. Tanken var att organisera svenska frilansreportrar i utlandet, och koppla ihop dem med köpare av frilansmaterial. Affärsidén gick ut på att ta kommission på de sålda texterna.
– En toppenidé, säger Pelle. Massor av folk blev medlemmar. Det var bara en hake – det såldes aldrig några artiklar.
I slutet på 1990-talet var A4 redan ett etablerat namn, och byrån började få större uppdrag. Designjobb åt utländska Metro-tidningar, liksom svenska Metro Weekend, alternerade med fortsatta uppdrag åt gamla kunder som Sida och nya kunder som Lärarnas tidning, Pejling, Guru (offer i dotcom-kraschen), Södermanlands Nyheter och Vår Bostad.
– Ja, det var några spännande år då A4 växte, minns Pelle. Några kunder fick vi säkert som en effekt av Metro. Men att de stannade som kunder var A4:s förtjänst.

Och sedan försvann du ur riket?
– Ja, familjen flyttade till Bryssel 1997, eftersom min fru Marianne fått jobb där, och vår son Max skulle börja högstadiet och gärna ville gå på Europaskolan, säger Pelle. Sedan dess har jag haft förmånen att följa min fru till olika platser; New York från 2000 till 2003, Seoul från 2004 till 2007, och nu är jag i Istanbul.
Under åren har en rad kunder och medarbetare bidragit till A4:s utveckling. Några exempel:

1997 Arla, Svensk Mjölk och Sida fick hjälp av Ola Forsblad och Erik Uppenberg på A4.
1998 TCO-tidningen stöptes om och Graphium fick ny logotype av Pelle Anderson.
1999 Lärarnas Tidning och Södermanlands Nyheter redesignas av Erik.
2000 Vår bostad och Guru designas om, Pelle designar dagstidningen Everyday på tre dagar.
2001 Ny Teknik får ny form, Kooperation Utan Gränser profileras. Jan Sturestig börjar på A4.
2002 Affärsvärlden, Byggnadsarbetaren och Dagens Arbete designas om.
2003 Travronden, Fastighetsvärlden redesignas. Morten Postrup blir chef på A4.
2004 Nerikes Allehanda, Civilekonomen, Ica-nyheter får ny form. A4 flyttar till Bondegatan 21.
2005 Ludvig Grandin, Pär Ek, Jessica Sunnebo och Kajsen Burell börjar på A4. Hälsa, Utemagasinet, Vi Bilägare, Arbetarskydd designas om.
2006 Östran, Länstidningen redesignas. Anna Lundin börjar på A4.
2007 Dernière Heure (Belgien), NSD, Gaste (Turkiet), Xtra!, Byggvärlden, Dalarnas Tidningar, VVS-forum får A4-form. Christina Öst blir VD på A4. Helén Pihlblad, Sofia Holmström och Sandra Troedson börjar på A4.
2008 Piteå-Tidningen, Företagaren och Åka Skidor ritas om. Unn Edberg blir Vice VD på A4.

– Fast jag ska erkänna att mina resor till Sverige har kommit med kortare mellanrum på senare år, säger Pelle. Det känns som att komma hem när jag kliver in genom dörren till A4 på Bondegatan.

Hur har det fungerat med A4 när du varit utomlands?
– Bättre ju längre bort jag varit, säger Pelle. Fast, ärligt talat, det enda man inte kan göra är att vara fysiskt närvarande vid kundmöten – allt annat av det jag gör går ju att göra bara man har kopplingen till nätet. Och det jag sa tidigare om A4:s medarbetare är ju korrekt. Det är de som är A4, inte bara Pelle Anderson.
– Vår vd Christina Öst, vice vd Unn Edberg och vår erfarna styrelse skulle klara alldeles utmärkt att leda verksamheten utan mig – och det var precis vad de gjorde under tiden då jag var vd för den nya turkiska dagstidningen Gaste från hösten 2007 till sommaren 2008.

En av de sakerna som alltid varit typiskt för A4 är viljan att dela med sig av kunskap?
– Om du menar vår föreläsningsserie Typografisk fredag så är det ju korrekt. Här har kollegerna i Stockholm, och emellanåt även utsocknes, funnit en mötesplats. Vi har fått lyssna till en rad typografiska stjärnor genom åren. Men A4 har också ägnat sig att dela ut diplom och pengar till konkurrenter, genom A4-priset i tidningsdesign. Från år 2002 till 2006 utsåg en oberoende jury årets bästa design, i två klasser, en för nyhetstidningar och en för magasin. Du kan läsa mer här.

A4 tycks växa hela tiden, idag är ni 13 personer. Hur stora ska ni bli?
– Vårt mål har aldrig varit att bli störst, bara att vara bäst. Och jag tror inte riktigt på mastodontorganisationer i vår nisch av marknaden. Samtidigt har A4 inlett en försiktig expansion genom systerverksamheterna på det typografiska området (T4), profilprogram åt företag och organisationer (X4), inom området redaktionell publicering och senast genom samarbetet med webbyrån Söderhavet.