Ett inkluderande språk och rätt tonalitet är viktigt för Tidningen Autism. Målgruppen är heterogen och har stora krav på innehållet. Här delar redaktionen med sig av fyra knep för att hitta rätt tilltal.
Tidningen Autism ges ut av förbundet Autism Sverige och skickas hem till förbundets drygt 20 000 medlemmar. Tidningens upplaga ökar stadigt i takt med att förbundet växer.
Mats Jansson är sakkunnig på Autism Sverige och ansvarig för tidningen som 2022 inledde ett samarbete med A4. Anne Ralf Hållbus på A4 är nu redaktör.
– Vi är väldigt nöjda och glada över samarbetet som har blivit ett lyft för tidningen, säger Mats Jansson.
Han beskriver förbundets medlemsgrupp som mycket motiverad. Tidningen tar upp frågor som är centrala för läsarna. Som redaktör behöver man både kunskap och lyhördhet.
– Det krävs en egen erfarenhet eller en mycket stor lyhördhet för att hitta rätt tonalitet. Ett inkluderande språk är otroligt viktigt. Uttryck som stigmatiserar är inte okej i vår organisation. Ta till exempel uttrycket att någon ”lider” av autism. Vem säger att man lider? Eller begreppet ”risk att man får ett barn med autism”. Det handlar i så fall om sannolikhet, inte risk.
Tidningen Autisms målgrupp är heterogen. Bland läsarna finns både de som själva har autism, har en anhörig med autism, eller som jobbar med autism på olika sätt. En del har både autism och intellektuell funktionsnedsättning, andra pluggar på universitetet och har relativt litet behov av anpassning eller stöd. En del är barn eller ungdomar, andra är äldre, en del är föräldrar.
Hur gör man en tidning för en spretig målgrupp?
– Det är en utmaning. Vi jobbar väldigt mycket med representativitet. Vi kanske inte lyckas få med allt och alla i varje nummer, men har ambitionen att lyckas över ett år.
Tidigare var autism en mer ovanlig diagnos men i takt med att man har breddat diagnoskriterierna och att kunskapen har ökat får allt fler diagnosen. Tidningen Autism vill utmana stereotypen.
– För inte så länge sedan illustrerades ofta autism med en svartvit bild på ett barn som står med näsan mot en glasruta. Vi vill verkligen bredda den bilden. Vi använder färgbilder och tänker mycket på representativitet. Till exempel så har det funnits en brist i kunskap om autism hos flickor och kvinnor, och vi har försökt kompensera det genom att ha fler kvinnor som intervjuas och medverkar, även på omslaget.
Anne Ralf Hållbus på A4 har ett nära samarbete med förbundet, som har en anställd skribent och en fotograf. Tidningen utkommer med fyra nummer per år och inför varje nummer har Anne möten med redaktionen.
– Att vara redaktör för Tidningen Autism är ett väldigt roligt och lärorikt uppdrag. Läsarna är engagerade och vill ha tydlighet, utan att innehållet för den skull blir förenklat eller ensidigt, säger Anne.
4 tips
Hanna Danmo är anställd som skribent på Autism Sverige, och skriver i varje nummer av tidningen. Hon har dessutom medverkat i antologier om autism och syns regelbundet i media i frågor som rör autism. Hon har själv autism och vet vad som fungerar i en text. Det här är viktigast för henne, både som skribent och som läsare:
1. Korta meningar. Undvik inskjutna bisatser.
2. Korta textstycken och en luftig layout.
3. Ett rakt innehåll utan underförstådda budskap.
4. Undvik så långt det går abstrakta ord och uttryck. Glöm inte att förtydliga och förklara krångliga ord och begrepp som ändå är nödvändiga.
Vill du också ha hjälp med din medlemstidning eller medlemskommunikation? På A4 har vi många kunder inom civilsamhällets organisationer. Hör av dig till A4:s vd Jens Stenberg: vd@a4.se.